Årets Bohusrace var nog det svettigaste race vi gjort. Någonsin. Alla kategorier.
Hög intensitet rakt igenom, massor av segelbyten och utmanande väder gjorde att man inte kunde slappna av någonstans. 10 minuters sömn eller en snabb matbit. Annars 100% racing från start till mål. Och vi är supernöjda med både fart, taktik och vår disposition av racet.
Vi hade från början bestämt oss för att segla konservativt. Inga flyers eller chansningar, utan vi skulle lita på vår båtfart och göra så få misstag som det gick. Vi var också överens om att ta ut så nära 100% av båten som det gick, även om det skulle innebära tunga segelbyten och mycket jobb.
Eftersom vår start gick 16:00 så hade vi gott om tid att ladda under dagen. Mycket vila och en sen lunch innan vi tittade på det senaste vädret. Som väntat en lång kryssbog söderut, i lätta till moderata vindar. Sedan lite osäkerhet kring vindstyrkan på Marstrandsfjorden.
Minuterna före start var det mycket lätt, och de flesta linade upp för en babordsstart med fart, så också vi. Men med en minut kvar så ökade det och vred och plötsligt var styrbord ett gångbart alternativ. Foto: Search Magazine.
Ny taktik och en snabb ompositionering…
…innan vi prickade babordsbojen på skottet och kunde slå direkt. Nice! Bakom oss blev det stökigt med många båtar vid bojen. Foto: Bo Bergqvist.
Vi kunde gå lågt och fort och fick snabbt en lucka till båtarna bakom, närmast de två Farr 30:orna, 1-ton Sapphire, Xp 38 Blues och Snubbler och 2-3 båtar till med bra fart. Foto: Search Magazine.
Taktiken var ganska enkel. Hitta puffarna och hålla fart. Lite tur och bra call från Pelle så hade vi 250 meter till nästa båt när vi kom till Uddevallabron. Fanns det ett spurtpris?
Tidvis svårseglat söderut, men vi höll oss till den konservativa strategin att hålla till vänster för att undvika ström och det höga Orist-landet.
Ganska snart kom vi in i en bra rytm och ökade avståndet bakåt. Class 40 Solo hängde med bra, och det var tidvis jämt mot de två Xp38:orna, Farr 30 och Elan 40 Alice som hade börjat segla upp sig.
Neråt Tjörnbroarna blev det återigen lätt och ganska buskigt. Foto: Christer Sörvik.
Men vi lyckades hantera passagen på ett bra sätt.
Vi var lite sugna på vänsterkanten (eller Sverige-sidan som Tjörnborna säger) där det lyfte fint för babord, men ganska snabbt gick vi över till en klassisk Tjörn-runt taktik. Vi bytte också från lätta focken till hårdvindsfocken, som funkar fint från 10 knops vind när man seglar shorthanded.
Rent generellt hade vi mycket bra fart på hela denna sträcka. Från start till Hätteberget så seglade vi snabbare på två än vad polaren säger att vi skall göra med full besättning. Lägre besättningsvikt hjälper så klart i lättvind, men även i 4-5 sekundmeter när vi behöver folk på railen lyckades vi hitta ett bra trim.
Nästa kluriga passage var Rönnäng, där det lättade ur igen. Byte till lätta focken för sista sträckan ut till Hätteberget. Vi rundade tillsammans med Express 40 Solo som hade ångat ikapp på den lite öppna sträckbogen ut till fyren.
Vi visste att vi hade seglat bra i klassen och ledde också. Nästan 3 minuter till Xp 38 Snubbler och 13 till Elan 410 Alice,
På kul så har jag jämfört totalplaceringar och sträcktider (korr) med Xp38 Snubbler som ju totalvann.
Rundning Hätteberget
37 J/111 09:47:46
40 XP 38 09:50:24 00:02:38 efter totalt
Nästa utmaning var undanvinden norrut. Vi visste att det stod mycket ström och att det skulle vrida på SO under natten. Så det var inget svårt beslut att ta en babordsbog ut i havet. Vi seglade nästan jämt med Solo och vi dånade om båtarna i klassen före.
Vi gippade till styrbord utanför Måseskär, men sedan kom vriden mycket snabbare än vad vi och många andra trodde. Mer vind ledde också till högre fart (i något läge snittade vi 13 knop + 3 knops ström) vilket gjorde approachen till Fjällbaka brantare än vad vi hoppats på. Cheetah 30 och Snubbler hade gippat tidigt och tjänade bra på det. Men vi hade ändå avancerat totalt och var nu 12 totalt med bra kontakt till täten.
Rundning Fjällbacka
6 XP 38 07:12:58
12 J/111 07:36:24 00:23:26 efter totalt
Passagen i Fjällbacka blev otroligt slick. Code 0 in från syd, kort bidevind med fock in mot Valön, sättning av den stora länsgennakern, två gippar och full gas norrut på den väg som vi hittade för ett par år sedan. Då var vi ganska ensamma här, men nu drog vi med oss ett 30-tal båtar med spinnakers. Kul. Och så var vi förbi Solo igen :-)
Att det är så mycket båtar runt omkring gör Bohusracet till en otroligt intensiv segling. När man seglar nära andra båtar så ger det en helt annan nerv och det blir banseglingstempo hela tiden. Och det som är mest otroligt är att man orkar med det..
Sträckan upp till Strömstad var relativt händelselös. Vi hade lite svårt att hitta rätt konfiguration när vi gick innanför Stangen. Gick från A2 till A0 till A5 vilket tog på krafterna, men vi tappade bara 100 meter. I efterhand skulle vi gått lågt med A2 utanför Stangen och sedan skurit in med A5. Foto: David Elmlund.
I Strömstad hade vi hämtat in en del på Snubbler och låg nu 10 totalt. Idel duktiga seglare i topp och bra mix mellan de olika klasserna.
Rundning Strömstad
4 XP 38 03:58:47
10 J/111 04:08:56 00:10:09 efter totalt
Bra läns mot Norge och rundningen av Tresteinerne. Prickade skiften och tror också att vi hanterade strömmen bra. En snabb lunch (eller kallar man det pastafrukost?) innan rundning.
Här passerade vi också de mindre båtarna som Accenten Oscar.
Rundning Tresteinerne
2 J/111 01:13:18
4 XP 38 01:51:31 00:38:13 efter totalt (felrapporterat?)
2:a efter Cheetah 30 som hade gått som tåget på länsen. Men vi visste att vi hade edge på dem på kryssen söderut. Vi hade slagit dem med 40 minuter på första kryssen och skulle kunna göra det igen… Nu gällde det bara att orka hela vägen in i mål.
För kryssen söderut så stod valet mellan att gå ut i vänsterhörnet för att få medström från Glomma och sedan söka strömlä genom att kryssa längs ostsidan av Kosterfjorden söderut. Alternativet var att gå höger för att möta det skift mot syd som prognoserna utlovat. Vi gick in i gruset och upp mot Koster och fick väl 5-10 graders skift och bra sjölä. Vi hade inga bra referenser men tror inte vi förlorade något i alla fall.
Vi bytte sida vid Stangen och prickade ett par bra skift. Sedan ökade vinden och det blev pinkryss in genom skären för att runda vid Ulhholmskalv.
Rundning Ulhholmskalv
1 J/111 05:31:55
3 XP 38 05:38:30 0:06:34 efter totalt
Först!!! Före Oskarssons i Accenten och Snubbler (vår rundningstid blev 10 min fel i SMS). Sjysst att trenden höll i sig efter den halvkassa länsen och att vi förbättrade vår tid för varje rundning. Och vi hade hanterat Kosterfjorden på ett bra sätt.
Nu handlade det bara om att orka ända in i kaklet. Kryssen fortsatte ner till Hamburgsund där det lättade ut och vred till väst. Det blev aldrig bleke, utan vi kunde snabbt skifta växel till lätta focken och sedan code 0 för att ånga på söderut.
Så här i efterhand hade vi inte kunnat segla sträckan snabbare och vi gjorde ett bra jobb mot båtarna runt omkring. Så när vi såg rundningstiderna så blev det en kalldusch…
Rundning Mjölskärsfyr
4 XP 38 05:03:04
21 J/111 05:55:26 00:52:22 efter totalt
Snubbler seglade alltså sträckan på 3:51:00 vilket år 11% snabbare än våra 4:17:00. WTF. I efterhand förstod vi att bakomvarande båtar hade fått västvridet mycket tidigare och kunde sträcka medan Solo, vi och några till fick slita hårt. Ett alternativ hade varit att gå ut i havet för att möta vridet, men Solo som gjorde detta hade exakt samma seglade tid som vi. Så det var ingen bra strategi.
Full fart ända in i kaklet. Även om målsträckan bara var en halv distans så skall stora gennakern upp. Foto: Bo Bergqvist.
Sammanfattningsvis ett jättekul race, och vi var extremt nöjda med vår insats. Eller för att citera min fantastiks co-skipper Pelle Pedersen:
Tack för ett jävla gött race! Jag tycker vi kan, med största ärlighet, säga att vi gjorde vad vi kunde och kämpade järnet! Sällan eller aldrig har jag varit så nöjd utan att ha vunnit!
Och så några ord om J/111. När jag valde ersöttare till J/109 så ville jag åstadkomma en båt som både var snabb på undanvindar (lätt, stora gennakers, potential att plana) men som kunde prestera bra på kryss eller sträckbogar i lättare vindar. Det är ju ofta då som skärgårdsrace avgörs, och avstånden blir snabbt stora när bredare båtar “sitter fast”. Och efter det här racet så tycker jag att båten har levererat på alla punkter. Lär vi oss bra att kryssa shorthanded i 8 m/s och skvalpsjö så kan vi bli riktigt farliga :-)
Som så många gånger förr, var hemseglingen nästan det bästa på hela helgen. Grym läns i 7-9 m/s, toppfart på 15;22, sol och 5 timmar från Smögen till Långedrag.
Stort tack till Pär Bäck, SSVÄ och alla som hjälper till att göra Bohusracet till Sveriges coolaste race.
Och tack till GVA som stöttar oss på ett fantastiskt sätt.